Historia/arkitektur
PRINT
År 1672 skildes Ladugårdslandet från S:t Jacobs församling och blev eget pastorat med Amiralitetskyrkan som medelpunkt och amiralitetspredikanten som pastor under överinseende av kyrkoherden i S:t Jacob.
Sedan 1615 hade amiralitetsförsamlingen haft en kyrka på Nationalmuseums nuvarande plats, men 1664 – under Karl XI:s förmyndarregering – blev en ny kyrkobyggnad beslutad, till vilken stadsarkitekten Jean de la Vallée uppgjorde ritningen. Grunden till denna – den nuvarande kyrkan- lades 1669. Arbetet avstannade dock snart av brist på medel, och en provisorisk träkyrka uppfördes vid Storgatan, nära Artillerigatan. Byggandet återupptogs 1725 efter ritning av G. J. Adelcrantz. Den nya kyrkan invigdes den 21 augusti 1737 och erhöll namnet Hedvig Eleonora kyrka efter den gamla drottningen – Karl X Gustafs gemål – med vilkens långa levnad kyrkans byggnadshistoria till stor del sammanfaller.
Amiralitetet flyttades 1680 till Karlskrona, men först 1723 lösgjordes Ladugårdslands församling från beroendet av Amiralitetskollegiet.
Tavlor
Förutom altartavlan har kyrkan två omtalade tavlor, "Kristus och Tomas" samt "Kristus utlämnas av Pilatus". Båda konstverken är placerade under orgelläktaren.
Ljuskronor
De tre stora ljuskronorna är kopior av den krona, som av ett antal församlingsbor år 1673 skänktes till träkyrkan och som församlingen vid 1860-talets restaurering avhände sig. De utfördes 1944 av hovkonstgjutaren Herman Bergman.
Exteriör
Exteriören speglar tvenne skeden i kyrkans byggnadshistoria. Kupolen skiljer sig väsentligt från underpartiet både i fråga om stil och mått. Den tillkom 1866-68 efter ritning av F. V. Scholander, omarbetad av
B. C. Malmberg.
Gravar
Bland gamla prästgravar märks gravstenen mitt under kyrkans kupol över Johan Göstaf Hallman, som valdes till kyrkoherde samma år kyrkan invigdes och avled 1754. På okänd plats å kyrkogården vilar stoftet av hans namnkunnige efterträdare Anders Carl Rutström,
död 1772.
I norra gravkoret vid kyrkans huvudingång finns en murad grav, tillhörig Timmermansorden, tillkommen på 1790-talet. Nära gravkoret finns på kyrkogården en minnessten över statssekreteraren och landshövdingen Elis Schröderheim, död 1795.
Bland övriga gravmonument märks vården nära Storgatan över generalfälttygmästaren Carl von Cardell, född 1764, död 1821.
Klockor
I kupolen hänger tre klockor, som överflyttats hit från den 1866 nedrivna stapeln. Den största klockan är flera gånger omgjuten, senast 1884. Till församlingen kom den som krigsbyte från det av Carl Gustaf Wrangel år 1658 erövrade Kronborgs slott.
Klockspel
På initiativ av kyrkofullmäktige anskaffades 1968 ett klockspel med 24 klockor. Kostnaderna täcktes helt genom en insamling.
Ladda ner broschyr om kyrkan »
Sedan 1615 hade amiralitetsförsamlingen haft en kyrka på Nationalmuseums nuvarande plats, men 1664 – under Karl XI:s förmyndarregering – blev en ny kyrkobyggnad beslutad, till vilken stadsarkitekten Jean de la Vallée uppgjorde ritningen. Grunden till denna – den nuvarande kyrkan- lades 1669. Arbetet avstannade dock snart av brist på medel, och en provisorisk träkyrka uppfördes vid Storgatan, nära Artillerigatan. Byggandet återupptogs 1725 efter ritning av G. J. Adelcrantz. Den nya kyrkan invigdes den 21 augusti 1737 och erhöll namnet Hedvig Eleonora kyrka efter den gamla drottningen – Karl X Gustafs gemål – med vilkens långa levnad kyrkans byggnadshistoria till stor del sammanfaller.
Amiralitetet flyttades 1680 till Karlskrona, men först 1723 lösgjordes Ladugårdslands församling från beroendet av Amiralitetskollegiet.
Tavlor
Förutom altartavlan har kyrkan två omtalade tavlor, "Kristus och Tomas" samt "Kristus utlämnas av Pilatus". Båda konstverken är placerade under orgelläktaren.
Ljuskronor
De tre stora ljuskronorna är kopior av den krona, som av ett antal församlingsbor år 1673 skänktes till träkyrkan och som församlingen vid 1860-talets restaurering avhände sig. De utfördes 1944 av hovkonstgjutaren Herman Bergman.
Exteriör
Exteriören speglar tvenne skeden i kyrkans byggnadshistoria. Kupolen skiljer sig väsentligt från underpartiet både i fråga om stil och mått. Den tillkom 1866-68 efter ritning av F. V. Scholander, omarbetad av
B. C. Malmberg.
Gravar
Bland gamla prästgravar märks gravstenen mitt under kyrkans kupol över Johan Göstaf Hallman, som valdes till kyrkoherde samma år kyrkan invigdes och avled 1754. På okänd plats å kyrkogården vilar stoftet av hans namnkunnige efterträdare Anders Carl Rutström,
död 1772.
I norra gravkoret vid kyrkans huvudingång finns en murad grav, tillhörig Timmermansorden, tillkommen på 1790-talet. Nära gravkoret finns på kyrkogården en minnessten över statssekreteraren och landshövdingen Elis Schröderheim, död 1795.
Bland övriga gravmonument märks vården nära Storgatan över generalfälttygmästaren Carl von Cardell, född 1764, död 1821.
Klockor
I kupolen hänger tre klockor, som överflyttats hit från den 1866 nedrivna stapeln. Den största klockan är flera gånger omgjuten, senast 1884. Till församlingen kom den som krigsbyte från det av Carl Gustaf Wrangel år 1658 erövrade Kronborgs slott.
Klockspel
På initiativ av kyrkofullmäktige anskaffades 1968 ett klockspel med 24 klockor. Kostnaderna täcktes helt genom en insamling.
Ladda ner broschyr om kyrkan »
asdf
